Lagom är inte en standard — det är en ursäkt för att inte välja

En svensk kursdeltagare försökte en gång förklara ”lagom” för mig. Inte för mycket, inte för lite. Precis rätt. Jag tyckte det var ett av de klokaste ord jag hört — jag bor i Texas, där ”för mycket” är en livsstil. Men efter fyrtio år av företagande och undervisning har jag också sett ordets baksida. Inte för att lagom är fel. Utan för att nästan ingen bestämmer var det inte gäller.

Lagom på allt är lagom på inget

Verkligheten betalar inte för lagom. Den betalar för skillnaden mellan dig och alla andra. Det alla gör lagom bra får allas pris: det lägsta. Det få gör riktigt bra sätter sitt eget pris. I Verklighetskoden finns en lag om mästerskap, och dess kärna är obekväm: mästerskap kommer inte av att lära sig nya saker. Det kommer av att göra samma sak tills man inte längre gör fel. Den korridoren är tråkig, utan diplom, utan publik. Därför går nästan ingen genom den. Därför betalar verkligheten så bra åt den som gör det.

Den som är lagom på allt har aldrig gått genom korridoren någonstans. Hon har många dörrar och äger inget rum.

Lagom stapplar sig

Den som varje dag levererar nittiofem procent skiljer sig inte från den som levererar hundra — på dag ett. Men dagens arbete är morgondagens grund. Nittiofem på nittiofem är nittio. Gör det ett år och du närmar dig noll; den andra står kvar på hundra. Räkningen är grov, livet är ingen multiplikationstabell. Men riktningen stämmer. Jag drev en skola i många år. De elever som ”tyckte det räckte” förlorade aldrig på ett prov. De förlorade på varje ”äh, det är väl bra så”. Var och en för liten att nämna. Efter tio år för stor att tro på.

Mitt eget lagom

Bromsarna pep lite. Räckte ett tag till. Pep högre. En månad till. På verkstaden var beläggen slut, metall mot metall, och ABS-modulen följde med. Mellan servicen och reparationen låg en nolla i skillnad. Den nollan var räntan på lagom.

Välj tre

Jag pläderar inte för hundra procent på allt. Det knäcker folk. Perfektionism är att slita sig i stycken på det som inte räknas. En standard är att inte ge rabatt på det som räknas. Skillnaden ligger i frågan som kommer före allt annat: vad är viktigt här? Problemet med lagom är inte att ribban ligger lågt. Det är att ingen har valt var den måste ligga högt.

Så välj tre. Din kropp, ditt hantverk, de få människor som står dig närmast. Där: inget lagom. Resten får gärna vara lagom — det är nästan befriande. Verkligheten ger dig ränta på de tre. Den här gången åt rätt håll.

Svensk utgåva

Ett mejl. När det är dags.

Den här texten kommer ur lagarna i The Reality Code. Den svenska utgåvan — Verklighetskoden, 40 lagar i tio delar — är översatt i sin helhet och ligger hos modersmålstalare. Anmäl dig, så får du veta det först.

Till den svenska sidan →

Det engelska originalet finansieras först på Kickstarter.

Följ på Kickstarter →